Rektorn på en liten mellanstadieskola i Beaverton, Oregon, hade problem med att några av de äldre flickorna börjat använda läppstift. När de smetade på det inne på toaletten brukade de sedan trycka läpparna mot spegeln och lämna avtryck.

Han försökte komma på ett sätt att stoppa detta innan det gick överstyr. Han samlade alla flickorna som använde läppstift och sa åt dem att han ville möta dem inne på damtoaletten klockan 14.00 De samlades på utsatt tid och mötte då rektorn och skolvaktmästaren som väntade på dem.

Rektorn förklarade att det var ett stort jobb för vaktmästaren att rengöra spegeln varje kväll. Han sa att det kändes som att flickorna inte förstod vilket problem det var och att han bara ville att de skulle få se hur jobbigt det var att rengöra.

Vaktmästaren tog fram en borste med långt skaft som han sedan doppade i närmaste toalettstol, gick till spegeln och använde den för att ta bort läppstiftet.

Efter den dagen var det aldrig några fler flickor som tryckte läpparna mot spegeln.

Här kommer en sann historia från Cambridgeuniversitetet i Storbritannien.

Under ett av alla provtillfällen på universitetet kom det en dag in en smart, ung student som innan han satte sig ned för att skriva provet gick fram till skrivvakten och bad att få kakor och öl. Den påföljande diskussionen löd sålunda:

Skrivvakten: Hur sa?

Studenten: Jag ber att få kakor och öl.

Skrivvakten: Jag är ledsen, men "nej".

Studenten: Jag insisterar. Jag ber om och kräver att ni ger mig kakor och öl.

I detta ögonblick tog studenten fram en kopia av de fyrahundra år gamla Cambridgelagarna, skrivna på latin och som fortfarande gällde rent formellt sett. Han slog upp en sida i boken och visade skrivvakten en paragraf som löd: "Herrar som deltar i skrivningar kan kräva och ska därpå få tilldelat sig kakor och öl."

Efter lite diskuterande bestämdes det att den moderna varianten var likvärdigt med hamburgare och Pepsi, varpå studenten blev tilldelat sig detta, och kunde under resten av skrivningen sitta och slurpa på den tilldelade läsken.

Tre veckor senare bötfälldes studenten fem pund för att han inte haft på sig sitt svärd på provskrivningen.

På universitetets kurs i kreativ skrivkonst fick eleverna uppgiften att skriva en kortfattad uppsats som skulle innehålla följande fyra element:

• religion
• kunglighet
• sex
• mystik

Den prisbelönta uppsatsen löd som följande:

"Herregud," sa drottningen. "Jag är med barn. Jag undrar vem som är fadern?"

På en biologilektion höll en professor ett föredrag där han bland annat berättade att manlig säd innehåller mycket glukos. En ung kvinnlig student räckte då upp handen och frågade: "Om jag uppfattat det rätt så finns det mycket glukos i manlig säd precis som det finns i vanligt socker?" "Stämmer", svarade professorn. "Varför smakar det då inte sött?", frågade studenten.

Efter en stunds total tystnad brast alla åhörare i salen ut i gapskratt. Den stackars studenten blev knallröd i ansiktet när hon insåg vad hon sagt, plockade ihop sina böcker och lämnade salen utan ett ord. När hon var på väg mot föreläsningssalens dörr gav dock professorn ett numera klassiskt svar på hennes fråga: "Det smakar inte sött eftersom de söta smaklökarna sitter på tungspetsen och inte i halsen".

Fortsättningshistoria...
Samma professor höll i en biologilaboration som gick ut på att professorn stod vid ett mänskligt skelett och pekade på olika delar. Studenterna skulle då säga de olika delarnas korrekta namn. Efter ett tag så var det den unga kvinnliga studentens tur och hon klarade sig bra ända fram till att professorn pekade på nedre delen av bäckenet. "Där har väl penisen en gång varit?" sa hon fnittrande. Professorn gav då än en gång ett numera klassiskt svar: "Det måste bara ha varit vid festliga tillfällen i sådana fall, eftersom det här är skelettet av en kvinna".

Fråga: Fru Jones, konstaterar ni att ni är psykiskt stabil just nu?
Svar: Ja, det är jag.
Fråga: Hur många gånger har ni begått självmord?

Fråga: Var det ni eller er bror som dog i kriget?

Fråga: Var det bara ni eller var ni ensam?

Fråga: Var det samma näsa som ni bröt som barn?

Fråga: Säg mig doktorn, om en person dör i sömnen, är det inte så att denne person sakta somnar in, och vet inget om det förrän nästa morgon?

Fråga: Er yngsta son, tjugoåringen, hur gammal är han?

Fråga: Jag visar er bevis nummer tre, och frågar om ni känner igen detta foto.
Svar: Ja, det är jag.
Fråga: Var ni närvarande då detta foto togs?

Fråga: Så ni var borta tills ni kom tillbaks?

Fråga: Hur avslutades ert första äktenskap?
Svar: Genom döden.
Fråga: Och vems död var det?

Fråga: Ni vet inte var det var, och ni har ingen aning om hur det såg ut. Men kan ni försöka beskriva det för rätten...

Fråga: Hon hade tre barn, stämmer det?
Svar: Ja.
Fråga: Hur många utav dem var pojkar?
Svar: Inga.
Fråga: Och hur många utav dem var flickor?

Fråga: Tillbringade ni någonsin en hel natt med denna man i New York?
Svar: Jag vägrar svara på den frågan.
Fråga: Tillbringade ni någonsin en hel natt med denna man i Chicago?
Svar: Jag vägrar svara på den frågan.
Fråga: Tillbringade ni någonsin en hel natt med denna man i Miami?
Svar: Nej.

Fråga: Vad är ert förhållande till den åklagade?
Svar: Hon är min dotter.
Fråga: Och var hon er dotter på fredagen den tredje feburari detta år?

Fråga: Hur långt ifrån varandra befann sig fordonen vid kollisionen?

Fråga: Så datumet för befrukningen var den åttonde augusti?
Svar: Ja.
Fråga: Och vad gjorde ni vid den tidpunkten?

Fråga: Kan du beskriva personen i fråga?
Svar: Han var medellång och hade skägg.
Fråga: Var detta en man eller kvinna?

Fråga: Säg mig doktorn, hur många obduktioner har ni utfört på döda personer?
Svar: Jag utför alla mina obduktioner på döda personer.

Fråga: Kommer ni ihåg tidpunkten då ni påbörjade obduktionen?
Svar: Obduktionen började ungefär vid halv nio på kvällen...
Fråga: Och Herr Dennington var alltså död vid detta tillfälle?
Svar: Nej, han satt på bordet och undrade varför jag gjorde en obduktion.

Fråga: Är ni kvalificerad att ge urinprov?
Svar: Det har jag varit sedan tidig barndom.

Fråga: Doktorn, innan ni gjorde obduktionen, letade ni efter någon puls?
Svar: Nej.
Fråga: Kollade ni blodtrycket?
Svar: Nej.
Fråga: Kollade ni om patienten andades?
Svar: Nej.
Fråga: Så ni menar att patienten kunde ha levt då ni påbörjade obduktionen?
Svar: Nej.
Fråga: Hur kan ni vara så säker på det?
Svar: För att hans hjärna fanns i en glasburk som stod på mitt skrivbord.
Fråga: Men kunde patienten fortfarande varit vid liv?
Svar: Det är möjligt att han kunde leva och arbeta som advokat någonstans, ja.

Fråga: Vad heter er svåger?
Svar: Borofkin.
Fråga: Och vad heter han i förnamn?
Svar: Det kommer jag inte ihåg.
Fråga: Han har varit er svåger i flera år, och ändå kommer ni inte ihåg hans förnamn?
Svar: Nej. Jag är för nervös. (Reser sig upp ur stolen och pekar på Borofkin) Herregud, Nathan, säg vad du heter i förnamn!

Fråga: Är ni gift?
Svar: Nej, jag är skild.
Fråga: Och vad gjorde er man innan ni skilde er från honom?
Svar: En massa saker som jag inte vet om.

Fråga: Kände ni den avlidne?
Svar: Ja.
Fråga: Före eller efter hans bortgång?

Fråga: Lyfte han upp hunden i öronen?
Svar: Nej.
Fråga: Vad gjorde han med hundens öron?
Svar: Han lyfte upp dem i luften.
Fråga: Och var var hunden då?
Svar: Den satt fast i sina öron.

Fråga: Och till sist, Gary, vill jag informera dig om att alla dina svar måste vara muntliga. Är det förstått? Vilken skola läser du vid just nu?
Svar: Muntliga.
Fråga: Hur gammal är du?
Svar: Muntliga.

Fråga: Vad menas med att det finns sperma där?
Svar: Att ett samlag har ägt rum.
Fråga: Manlig sperma?
Svar: Det är den enda sort jag känner till.